Felles nordisk bekymring rundt de nye nordiske kostrådene

Det ble ikke "Allsang på grensen" da leder i Innlandet Bondelag møtte kollegaer fra Vârmland i Gravberget i Våler, rett ved svenskegrensa i dag. De nye nordiske kostrådene (Nordiske næringsmiddelanbefalingene - NNR 2023) sto på agendaen da fylkesleder Elisabeth Gjems inviterte kollegaer fra LRF (Lantbrukarnas  Riksfôrbund) til et pressemøte dagen før kostrådene blir presentert. De blir presentert på Nordisk ministerråd på Island tirsdag denne uka. (saken oppdateres etter framleggingen).

Bekymringen er stor rundt konsekvensene de nye kostrådene vil kunne få for matproduksjonen, og bekymringen deles på begge sider av grensa, og i de øvrige nordiske landene.

Må sette sammen et kosthold basert på de ressursene vi har

- Vi skal høre på helseråd, men vi må kunne sette sammen et kosthold basert på de ressursene vi har her i nord, sa Eliabeth Gjems til frammøtt presse i Gravberget i Våler. - Jeg er spent på hva som kommer, men jeg er redd det er for lite fokus på det å være sjølforsynt og det å kunne spise det vi produserer i eget land, sa hun. - Dette er helt vesentlig i et bærekraftig kosthold, mener hun, og viser blant annet til rapporten fra Totalberedskapskommisjonene som ble lagt fram tidligere i juni.

Hennes kollega i LRF Värmland, Daniel Andersson, er helt enig: - Hvert måltid vi slutter å produsere her, byttes ut med ris eller andre importerte produkter, og vi spiser maten ut av munnen på folk i andre deler av verden, sa Andersson. - Vi kan ikke bare slutte å produsere det røde kjøttet, mener han. - Og det er ikke bare på grunn av den energikilden dette representerer i kostholdet, men også den betydningen kua har i landskapet. 

Det var kua til storfebonden Hans Robert Morønning fra Våler og de gode beiteressursene han bruker blant annet i Gravberget helt øst i kommunen som fikk være hovedaktører for møtet. - En reduksjon av produksjonen her kan fort bli erstattet med import, og da har vi bomma fullstending, mener Morønning.

Se NRK Østnytts innslag fra treffet i Gravberget

Felles innspill fra de nordiske bondelagene

Før jul sendte åtte nordiske bondelag og bygdelag et felles innspill til det Nordiska ministerrådet.  Her sier de: "Nordiske bønder og bygdeorganisasjoner frykter at ubalanserte vurderinger av animalsk produksjon og bærekraft vil undergrave tilliten til de nye retningslinjene."

- Det er svært interessant å lese pressemeldingen fra den svenske Regjeringen om de nye rådene, sier Elisabeth Gjems. Den svenske Regjeringen sier blant annet: ...... "Livsmedelsverket får därför i uppdrag att uppdatera de svenska kostråden med hänsyn till de nationella förutsättningarna. Livsmedelsverket ska särskilt beakta hur kostråden, utöver att stärka folkhälsan, kan bidra till försörjningsförmåga i händelse av kris, fördelarna med animalieproduktion samt vilka livsmedel vi har goda naturgivna förutsättningar att producera i Sverige. I uppdraget ingår även att analysera de miljömässiga hållbarhetsaspekterna som har integrerats i NNR, möjliga konsekvenser samt komplexiteten som finns mellan olika avvägningar.

– Utifrån vårt nationella perspektiv skulle Sverige behöva gå mot att öka sin animalieproduktion – inte minst för att kunna hävda och restaurera betesmarker. Nötköttsproduktion är just en sådan produktionsform som vi har goda naturgivna förutsättningar för – och då är det rimligt att detta också sätter sin prägel på vår kosthållning. Därför behöver de aspekterna rymmas i kommande svenska kostråd. Mer närproducerat – helt enkelt, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

Kostholdsrådene jevnlig på agendaen i Bondelaget

Kostholdsrådene har vært tema ved flere anledning i Innlandet Bondelag det siste halve året:

• Fylkesleder Elisabeth Gjems deltok på status- og dialogmøte med Helsedirektoratet i januar
• Kostholdsråd, matberedskap og økonomi var tema for Mjøsting i februar
• Kostholdsråd med link til matsikkerhet og klimakamp - foredrag under årsmøtet i mars