Utdrag av tekst frå Fylkesmannen si landbruksavdeling, Hordaland

Rapporten er tinga av Fylkesmannen i Hordaland, etter initiativ frå fylkespolitikarane. Mange av tiltaka som er foreslått i rapporten kan både redusere klimagass-utslepp, betre lønsemda for gardbrukaren og redusere avrenning til vassdrag, skriv Fylkesmannen sin landbruksavdeling på sine nettsider. Skogen i Hordaland tek opp mykje meir klimagass enn utsleppa frå landbruket i fylket, og karbonbindinga kan aukast.

Det er mogleg å redusere utslepp av klimagassar frå landbruket i Hordaland, men det finst ikkje ei enkel løysing med stor effekt. Reduksjon er berre mogleg som kombinasjon av ulike tiltak, og dette krev endringar på mange føretak.

Husdyrhald gir utslepp av klimagassar
Hordaland eit husdyrfylke, og fordøyinga til drøvtyggarane gir utslepp av metangass; over halvparten av klimagassutsleppa frå landbruk i fylket. Lagring og spreiing av husdyrgjødsel utgjer 16 prosent av utsleppa. All matproduksjon vil gi utslepp av klimagassar, og auka matproduksjon krev difor ein meir klimasmart produksjon, med mindre utslepp per kilo kjøt og per liter mjølk. Dyrking av frukt og grønsaker er meir klimavenleg, og kan gjerne aukast.

Auka kapasitet til gjødsellagring
Å bruke delar av den lagra husdyrgjødsla til produksjon av biogass og å sikre god utnytting av nitrogen i husdyrgjødsla vil begge deler vere gode klimatiltak i Hordaland. Biogassanlegg er dyrt og i beste fall berre aktuelt i område med høg tettheit av husdyr, og der ein likevel må aukea kapasiteten på gjødsellageret. Betre utnytting av nitrogen i husdyrgjødsla, med andre rutinar og tidspunkt for spreiing, krev òg investeringar i større gjødsellager.

I nokre tilfelle kan andre spreiemetodar enn den vanlege breispreiinga vere aktuelt tiltak. Det blei difor innført tilskot til stripespreiing gjennom Regionalt miljøprogram i Hordaland. Betre utnytting av fôret vil redusere utslepp av klimagassar frå husdyrhaldet. Auka fokus på klimavenleg gjødsling er eit av måla i Norsk Landbruksrådgiving Hordaland sitt prosjekt «Kretsløptolken», der tap av klimagassar i drifta blir analysert i detalj på gardsnivå.

God bruk av areala
Hordaland har mykje jord med høgt innhald av organisk materiale. Drift på slik jord gir omdanning av organisk materiale og utslepp av klimagassar. Utsleppa er berekna til å utgjere 12 prosent av klimagassane som landbruket i Hordaland produserer. Dei naturgitte tilhøva i Hordaland gjer at også slike areal må bli brukt til matproduksjon. Klimagassutsleppa er størst frå nydyrking av myrjord og mindre frå myr som har vore dyrka i lang tid. Vern av dyrka jord for å unngå behov for nydyrking er difor eit godt klimatiltak. At jorda som er i drift er godt drenert og har god jordstruktur sikrar god utnytting av tilført nitrogen, og redusert desse klimagassutsleppa.

Fôrproduksjon i utmark gir ikkje klimagassutslepp
Eit anna tiltak klima-tiltak er å erstatte noko av grovfôret eller kraftfôret med utmarksbeite. Årsaka er mellom anna at ein produserer fôr utan bruk av mineralgjødsel med tilhøyrande utslepp av lystgass. For å få positiv effekt er det ein føresetnad at tilveksten på dyra ikkje blir redusert, då dette vil auke framfôringstida og metanutslepp frå fordøyinga.

Karbonbinding i skog
Det er estimert at skogen i Hordaland årleg tek opp 6-7 gangar så mykje CO2 som utsleppet av klimagass frå landbruket i Hordaland. Det er også fullt mogleg å auke dette opptaket. Skogplanting på areal som ikkje er skogkledd i dag er eit tiltak, men er omdiskutert og må bli vurdert opp mot andre omsyn. Karbonbindinga skjer både i biomassen og i skogsjorda.

Andre aktuelle tiltak som kan auke karbonbindinga er mellom anna lagring av karbon i varige treprodukt og plantemateriale som gir meir og betre trevirke. Elles kan bioenergi av trevirke erstatte utslepp frå fossilt brensel. 

Utdrag av tekst frå Fylkesmannen si landbruksavdeling, Hordaland