Voss VGS har fått tildelt det faglege ansvaret for Vaksengartnaropplæringa. Kurset vert gjennomført i Ulvik, men Voss VGS/Hordaland Fylkeskommune har intensjon om å flytte opplæringa til Voss. Prosessen i framkant av konklusjonen har vore lukka for frukt- og grøntnæringa i både Hordaland og Sogn & Fjordane. Næringa har gjennom Bondelaget medverka til oppstart av vaksenopplæringsprogram Naturbruk og under Jordbruksforhandlingane forhandla fram 15 mill. kr i løyving til det nasjonale vaksenopplæringsprogrammet i Naturbruk for 2019.

Ein kan undre seg over korleis den praktiske opplæringa for ein framtidig fruktbonde skal bli god på Voss. I fylgje Nasjonal modell for voksenagronom, som omfattar landbruk og gartnernæring, skal minst 1/3 av tidsbruken vere praktiske øvingar. (J.f brev frå LMD 7/11 2018). Hjeltnes har dokumentert 40% av tida til praktisk opplæring. Dette står i motsetning til det rektor ved Voss vidaregåande skule, Svein Inge Styve er referert i Hordaland 9/2 2019. Her nærmast bagatelliserer Styve den praktiske delen av opplæringa. Kvar på Voss finn ein «tilstrekkelege opplæringsfasilitetar» (ref. Voss VGS sak 32/19) til å gjennomføra praksisopplæring?

Er argumentet om at Voss er eit kommunikasjonsknutepunkt sterkare enn at undervisninga har trong for ei nær tilknyting til dei profesjonelle høgteknologiske dyrkingssystema som er ein del av kvardagen i gartneria og frukthagane? Gartnarnæringa treng yrkesutøvararar som har ei solid praktisk forståing kombinert med god teoretisk ballast.

Vårt inntrykk er at ein vaksen deltidsstudent over 25 år (inntakskravet) har meir bevisst fagleg innfallsvinkel til opplæringa samanlikna med ein elev som kjem rett frå ungdomsskulen. «Voss sin gode strategiske plassering i høve til hagebruksmiljøa i komande Vestland fylke» (ref. Voss VGS sak 32/19) er difor av underordna betydning sett opp mot kvaliteten på opplæringa og tilrettelegging rundt, inkl bustadutfordinga for vekesamlingar ein gong pr.mnd - i ein svært pressa korttidsleigemarknad på Voss.

Når fagleg tilbod og tilrettelegging vert svekka så er ikkje vaksengartnartilbodet så interessant lenger. Hjeltnes har opplevd stigande søkjartal, noko som er ei direkte tilbakemelding om korleis kvalitet og tilrettelegging vert vurdert av søkjarmassen. I motsett fall vil ein ved redusert søkjartal og evt. bortfall av vaksengartnartilbodet stå att med ein tapar: Næringa i Hardanger og Sogn.

Leiinga ved Voss VGS er bekymra over reisetida som vil gå med for lærarar med å reise mellom Voss og Ulvik. Kva gjer ein lærar sin forflytting meir verdifull enn 15 elevar pluss ein lærar? Det er vel grunn til å tru at gode faglærarar innan gartnarfaget kjem frå gode produksjonsmiljø, slik ein finn i Ulvik innan veksthus og frukt produksjon. I tillegg må nemnast den eventyrlege næringsutviklinga innan siderproduksjonen som har funne stad i Ulvik og Hardanger – ei utvikling med grunnlag i fagleg utvikling og kompetanseheving innan fruktdyrkinga.

Bondelaga i komande Vestland fylke er generelt uroleg for når gartnarutdanning blir flytta til ein Naturbruksskule med hovudvekt på landbruk. Erfaring frå nedlegging av Statens Gartnarskular og innføring av Reform 90 og 94 viser oss svært få – om nokon i det heile – suksesshistoriar på slike «annekteringar» av gartnarfaget. Opplæringstilbod innan gartnarfaget i VG-systemet er nærmast utradert. Difor er utviklinga av vaksenopplæringsmodellen innan gartnarfaget svært kjærkomen og auken i søkjartal ved Hjeltnes svært gledeleg for frukt- og grøntnæringa. Bondelaga i komande Vestland fylke forventar at Opplæringsutvalget i Hordaland Fylkeskommune stansar dette forsøket på å «slutthauste» Hjeltnes.

Knut Byrkjenes Hauso, nestleiar Hordaland Bondelag                    

Kari Sigrun Lysne, styremedlem Sogn og Fjordane Bondelag